Assymetri, tack
En alldeles utmärkt start på en alldeles otroligt skön dag.
Jag är pigg piggelin och redo för att reta gallfeber på min omgivning hela dagen.
Då jag sovit på tok för lite, inssssssssssssssoooooooomniiiiiiiiiiiiaaaaaaaaaaaa, är jag alldeles för mkt störig pissmyra för mitt eget bästa.
Frisören fick fria saxar igår. Assymetri var det som skulle vara den röda tråden på mitt huvud. Och assymetri blev det. Ascoolt.
Jag är helnöjd och tänker Outch vilken brud så fort jag glimtar mig i en spegel.
Jobba nu?!
Hmmmmmm. Var kan jag gömma mig idag?
Imorgon är det dags för roadtrip.
Yiiiiiiiiiihaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa.
Over and out.
Snurrar
Staaaaaaaaaaaaaaaaanna!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Jag blir alldeles alldeles yr i mitt lilla lilla dvärghuvud.
I´m spinning around.
Allting svävar. Svävar utom kontroll. Över hustaken, jag ser den tråkiga fula lägenhetslängan ovanifrån. Hejdå! Ses kanske aldrig mer.
Arrrrrrrgggghhhhhhhh. En luftgrop.
Jag ser en regnbåge. När jag flyger genom den blir jag alldeles grön, lila och röd hela jag.
Jag vinkar på ett förbipasserande flygplan. SAS läser jag. Hej hej. vinkar jag till alla människor med gapande munnar.
Poff!!! Rakt in i en fiskmås. Fjädrarna spretar ur min mun. Jag spottar och fräser. Men jag svävar fortfarande.
Jag vet inte riktigt hur jag skall kunna komma ner på marken.
När och var ska jag landa.
Dags för lunchpromenad.
Steg steg steg steg. Det enda som räknas nu för tiden.
Over and out.
Förstenad
Världen, som är i total avsaknad av baksmälla, hälsar mig välkommen och puttar mina dvärgben över sängkanten. Jag drar upp rullgardinen och kikar ut. Jag ser inte det gråmulna blåsiga vädret utan ler tillbaks mot världen.
Kaffet kokas och sörplas tillsammans med en rostad macka.
På med promenaddojsen och in med Elin i öronen.
Jag ler mot de tappra själar som ivrigt hackar sig fram med sina stavar. Om jag inte varit i min egen värld av musik så hade jag utan tvekan hört deras tappande mot stigarna.
Han, jag är övertygad om att han är en han, fångar min uppmärksamhet från ögonvrån. Han tror att min blick inte reflekterat hans rörelse. Blickstilla sitter han i kanten av den vältrafikerade stigen. Med ena bakbenet rakt bakåt och ett av de främre sträckande framåt. Han är mitt i ett språng men vill gömma sig från mig och därför är han som förstenad.
Jag sätter mig på huk och tittar på honom. Mina blå mänskliga nyfikna ögon möter hans små svarta skrämda. Om jag inte sett hans andetag hade jag nästan trott att han varit död.
Han är en vacker kamouflerad brunspräcklig groda vars enda önskan just nu är att jag inte skall döda honom.
Varför skulle jag det?
Jag ger honom ett leende utan att han förstår vad det innebär och reser mig upp och traskar vidare.
Precis när jag når en dal efter en lång nedförsbacke öppnar sig skogen i en liten glänta. Vinden fångar de fallna löven och bildar en virvelvind och jag hamnar mitt i den.
Dansande brister jag ut i ett fnitter. Jag snurrar runt och ser löven flyga runt mig.
Tanten besvarar mitt leende när min blick fångas av hennes. Jag har inte märkt hennes närvaro.
Jag är lycklig. Jag är en del av en leende värld idag.
Dags att sätta in mina bröd i ugnen och springa ner i tvättstugan.
Jag är förundrad över att jag är glad över att vara jag, och att jag trivs i det liv som är mitt.
Jag behöver ingen att hålla uppe min kropp som en klädhängare idag.
Jag räcker ut tungan åt er och älskar mig själv.
Frontalkollission
Gräsliga ord vill hoppa ut med sådan kraft att de träffar dig som ett bowlingklot som slår ner alla käglor i en strike.
Du gör mig galen.
Jag reser mig omedvetet och benen flyttar sig framåt av sig själva. Det enda målet de verkar ha är att komma bort. Hellre fly än illa fäkta.
Jag brukar alltid hellre fäkta än fly dessa dispyter men åldern och min oerhörda mognad har lärt mig att dessa diskussioner alltid leder till total frontalkollission.
Åsikterna är skilda som bensin på vatten.
Min frustration lägger sig först när jag får plugga in Kent i öronen och själv styra mina ben längs Nissans mörka vatten.
Om du låter mig göra mina egna val, snirkla upp mina egna vägar och fatta den hand jag själv vill känna i min, så lovar jag att ljuset finner sin väg genom de täta trädkronorna och ner på min oupptrampade stig.
Jag är en lycklig människa även utan det som du så gärna vill att jag skall välja åt mig själv.
Jag lever, jag älskar, jag drömmer, jag önskar och jag vet att jag kommer segra.
If love can kill I´ll die for you
and I still do want you baby
At the first kiss I got afraid
and I feel the same about your love baby
It's like a drug, dear, that swollows me
now I can't be without you baby
So give something to hold on to
some hate would do
'til your love saves me
We've had a hopeless start, but I think we can fix it
'cause if we fall apart, I know you would miss it
just as much as I would do too
I've had a homeless heart, but I'm ready to seattle it
and this restless body,I'll be able to still it
there's nothing I wouldn't do
If love can kill I'll die for you"
En underlig morgon
Halv fem vaknade jag. Slog av väckarklockan, som jag trodde ringde, och klev upp. Sen kom jag på att klockan inte alls hade ringt. Jag lade mig igen. Satte klockan igen. Och somnade. Tjugo över fem vaknade jag. Slog av väckarklockan, som jag trodde ringde, och klev upp, tog på mig kläderna och gick ut i köket. Väl där kom jag på att klockan inte alls hade ringt. Så jag gick och lade mig igen. Satte klockan.
"Vad håller du på med?"
Sen ringde klockan på riktigt.
Ibland spelar min hjärna mig stora spratt.
Dags för frukost.
Idag är det fredag och jag är världens lyckligaste.
Sprallet kryper i mina små dvärgben och jag är galet full i fan.
Over and out.
Love is in the air
Stolt är jag över denna bild.
Vacker ros.
Hon går och går som en duracellkanin. Som om hon hade ett batteri i vart ben.
Ha ha ha ha ha.
Den beskrivningen är jag nöjd med.
Sprallig visste jag att jag var. Men en duracell?
Dagen är tillägnad kärlekens tecken.
Och jag är kär.
Kär kär kär.
Dags för bak igen
"Nä jag behöver ingenting"
Sen kommer jag hem med huuuur mycket bråte som helst. Men resultatet är magnifikt. Hemmet lyser upp lite och har blivit mer prickigt och randigt. Mer oss.
Den änglalika koppen blev min till slut. Barnsligt vacker,
Jag hade en underbar lördag.
Du gör mig glad.
Du gör mig hel.
Du gör mig lycklig.
Efter en typisk söndagsfrukost sitter jag i min pyjamas i soffan och lyssnar på Elin Sigvardsson. Hon ger mig ro.
Hur mysigt är det inte att äta frukost ensam i köket en söndagsmorron. Kaffekoppen, en rostad smörgås med ost och sylt och en bra bok.
Nu skall jag hoppa i kläder, promenera bort till affären och inhandla bakingredienser. Min älskling skall få de han vill ha.
Jag hoppas på en lika underbar söndag.
Over and out my beloved ones.
Isomnia
Helt omöjligt att somna. Om jag av händelse skulle somna så halvsover jag för att vakna tjugo minter senare och fånstirra på de röda siffrorna på väckarklockan som går så in i bengens snabbt.
Att ständigt gå runt i ett zombieliknande tillstånd mellan sömn och vakenhet är inte alls spännande. Jag är i dvala.
Jag lider av insomnia.
Trots mitt störda tillstånd har jag idag ryckt upp mig.
När jag städar är jag ostoppbar.
Jag kan gå hur länge som helst och bara ignorera smutsen. Men plötsligt når jag den absoluta nollpunken, -273,15 grader Celcius, och jag eskalerar i en städmani som inte är av detta kalla blåsiga universum.
Nu är hemmet skinande blankt.
Golven är städade och svabbade. Badrummet skiner. Köket gnistrar. Blommorna har fått vatten så de kan ge mig syre.
Nu ligger jag på mage i soffan. Favoritposition.
Funderar på att göra mig en kopp te.
Vill att Jyggen skall komma hem med mannen för jag vill göra min goda gärning. Två flugor i en smäll. Min garderob är rensad och kläderna som just nu ligger i kassar på govet skall lämnas till UFF. Jag har alltså fått mer utrymme till nya kläder samtidigt som jag ger en inte lika välmående människa kläder att värma sin kropp.
Vad betyder UFF?
Imorgon är det äntligen fredag.
Dagen jag längtat efter så hiskeligt mycket är här. Trots min absoluta övertygelse om att denna vecka i dvala aldrig skulle ta slut.
En helg av lugn väntar.
Min insomnia måste botas.
Av detta ser ni inget denna helg mina älskade flickor. Möjligtvis en liten öl eller två skall rinna ner för min strupe.
Over and out my beautiful friends.
Lyckad kväll
Mycket som vibrerade, snurrade, pulserade och skakade.
Mycket att smaka, lukta, känna och prova.
Tack för en hellyckad kväll min älskade vän.
Ölet slank ned. Lite vin slank ned.
Jag har aldrig är ett vanligt inslag i mina kretsar. Vilken ofta leder til många Va?! Har du?! och Det var ju bara en gång...
Snäll mor som för en gångs skull inte var min mor gav oss skjuts. Tacka henne J.
Rumpan skakades lite.
Taxi togs hem.
Mmmmmm. Det blev trots allt en lyckad kväll.
Nu tillbaks till sängen.
Huvudet pulserar lite. Och eftersom jag funderar på att visa mig på träningen idag så borde jag bota den.
Någon som känner Linus förresten?
Glasskålar
Men fina är de.
Vill du komma hit och äta glass?
Amnestys Byring och Bråte är världens roligaste ställe att tillbringa en lördagsförmiddag på. Jag älskar att vara sakletare för en stund och finna de mest underbara ting.
Utanför mitt fönster har solens välkomnade strålar bytts ut mot en tjock grått överhängande mulet täcke. Men huvudsaken är att den har visat sig. Om inte västkustens ständiga vindbyar hade varit så isande hade dagen varit nästan vårliknande.
Jag sitter ensammen i soffan under filten, och lade undan Harry Potter för en liten stunds blippande på det världsomspännande nätet. Snart skall jag åter dyka ner i hans förtrollande värld.
Kvällen säger lustparty. Ett par öl är inköpta men jag är inte sugen på att förtära dem. Jag tar dem med mig ändå. En, kanske t.om. två, slinker säkert ned.
Tråkig pensionär som sitter hemma kan man kalla mig för. Jag borde ge mig ut på stan för en gångs skull. Skaka lite rumpa och träffa folk.
Hur kan jag då vara så sugen på att köpa lite godis och sen låsa in mig i lägenheten, krypa ner under min filt igen och läsa Harry Potter?
Fulla människor är inget som tilltalar mig denna kväll heller.
Jag känner mig inte så tråkig som jag kanske framträder. Jag känner mig fullt nöjd med min situation och mitt val att bojkotta köttmarknaden på alla Halmstads uteställen. Då jag känner mig så osingel som en liten flicka kan vara, har jag tappat tron om att finna något nöje i att trängas bland fulla kåta människor.
Låter jag bitter?
När jag läser vad jag skriver så tycker jag själv att jag låter väldigt tråkig och bitter.
Det skall iaf bli kul att träffa alla snälla goa underbara människor. Vi skall lära oss mer om våra lustar. Vi kommer få en underbar kväll.
Sätta sig på bussen med söta flickor för transport till Laholm om ca en timme.
Borde jag kanske duscha och snygga till mig. Finna ett eller två klädesplagg att ikläda mig.
Kanske blir de rutiga byxorna idag? Mina nya fina bruna skor blir det iaf.
Nu sa snuttan att hon hade bråttom.
Då borde jag ha det också väl?
Smulor
Jag famlar desperat i mörkret.
Jag blir förbannad och ängslig på samma gång när jag greppar i tomma luften.
Sedan blir jag återigen medveten om att det är jag som bett dig försvinna.
Min mur som jag byggt är som ett korthus. Fogat samman med ett tunnt lager papperslim. Det kommer aldrig klara stormen. Jag ser hjärter ess, som tillsammans med spader dam bildat toppen, föras bort av vinden.
Förra gången när muren raserades och jag föll handlöst baklänges mot asfalten stod du där och fångade mig precis när mitt huvud var en millimeter från att krossas mot marken.
Vem fångar mig om det sker igen?
Jag har slagits som en krigare med min värja. Men inte sett skillnad på fiender och allierade.
Jag har fäktats på liv och död men inte vetat vem jag skall attackera.
Ni tär.
Ni smular sönder mig inifrån.
Jag ser tuff ut va?
En attityd och en roll som självsäkert säger Back off. Jag klarar mig själv.
Ni tror att ni känner mig. Men det ni vet om mig är fragment. Fragment som pyser ut när trycket blir för högt.
Du är den som fått alla delar att väva samman till den sammanhängande historien.
Jag darrar och försöker formulera svar på frågorna.
Jag återfår medvetandet på konstiga platser. Jag stänger ute världen för skydd mot mig.
Jag släpper aldrig in dig i min sfär.
Vem skall fånga mig när jag faller?
