Frihet

Sand mellan tårna och bris längs ryggslutet.
Morgonkaffe med morgontidning på balkongen i väntan på att dagen skall ta fart.
Chokladkaksbak till underbar systers födelsedagskalas.
Glass i gräset.
Svalkande bad i havet tillsammans.
Promenad bland prasslande löv och kvick ekorre.
Musik på störande hög volym och dans i vardagsrummet.
Rödbrända axlar smörjs med aftersun.
Tånaglar målas röda för att synas i sandaler.

Pillemarisk illbatting vs grässtrå

Om ändå min heroiska inställning hade varat ett uns längre än de första timmarna av min vakenhet.
Igår morse var Beez the god damn warrior på plats i arla morgonstund.
Hon bar en rustning av titan och svingade sin värja med ett självförtroende som hos ett anfallande vildsvin.
I skrivandets stund vill jag vara vem som helst utom mig själv. Hellre en uteliggare som ligger på sin favoritbänk i Picassos park.
Jag är en liten bladlus som jagas på mitt vackert formade ekblad av en tusen gånger kvickare nyckelpiga. Jag vet att jag kommer bli dess illasmakande frukost. Lika bra att lägga mig på rygg med mina små bladlusben sprallandes i den varma sommarluften och be om nåd.
Men när det väl sätts till sin spets. När rygglägestidens klocka klämtar vägrar jag. Attackbladlusen inom mig vaknar och jag springer fram till bladets kant, som en torped utskjuten från en ubåt. Mina bladlus ben trycker ifrån och jag svävar en stund innan jag med et t kabrak landar på bladet nedanför.
"Ha ha ha ha. Där fick du  din prickiga lilla nyckelpiga.Du kommer aldrig att fånga mig"
Emellanåt känner jag mig som en pillemarisk illbatting som skrattar åt alla livets orättvisor.
Andra stunder är jag en smalt grässtrå som vajar i förtvivlans vind.
Om mitt humör inte hade skakats av jordbävningar, för att i nästa sekund dansat som en prima ballerina, så hade världen kanske förstått sig på Beez lite bättre.


Jag älskar hela dagen idag

Leendet finns där redan när jag slår upp ögonen idag.
Jag vet att idag kommer bli en bra dag.
Inte ett moln på den vackra sommarhimlen.
Inte ett moln som skuggar mina tankar.
Jag vet att idag kommer bli en bra dag för jag insåg igår att vi är för evigt.
Jag vet att imorgon kommer bli en bra dag, för du finns här.
Leendet kommer finnas där när jag sluter ögonen.


En bra dag


Har ni någonannanstans sett två par fötter som passar bättre tillsammans?


Inget mer finns att säga.
Orkar inte dividera med mig själv längre, för ingen av mig har tillräckligt med argument för att vinna diskussionen.
Jag behöver en medlare.
"Jag protesterar, herr domare. Beez har inte tillräckligt med bevis för att påvisa sina påståenden. Rättegångern bör avbrytas i väntan på mer bevismaterial."
"Protesten godkännes."
Så jag lämnar slokörad rättegångssalen och lommar iväg utan min dom.
Jag lever dag för dag, och hoppas att du har rätt.


Om du lägger dig på mage på gräsmattan här utanför, så ser din vy ut så här. Underbart!

Ett sista krafttag

Det var inte riktigt lika ansträngande att öppna ögonen i morse.
En arbetsvecka kvar att pinas igenom innan jag får vakna utan det ilskna vrålet från den hemskaste prylen som existerar.
Jag hatar min väckarklocka.

Fredagen var en underbar kväll. Längesen jag lade av så många asgarv. Det var mer än välbehövligt och jag tappade bort grubbleriet för ett tag.
Tack för maten och sällskapet söta du. Och tack för att du drog i mig lite så biljetten köptes. Annars hade jag aldrig fått tummen ur.
Skönaste denna kväll var ändå kommentaren om "uppfinningen" i din toastol. Underbara snurriga flickan hade aldrig tidigare sett ett doftblock som färgar toastolens vatten blått. Nämen, hur fungerar den? Den sprutar ut något eller?
Ha ha ha ha. Underbara flicka.

Helgen har varit avslappnande och jag känner mig lite lugnare idag.
Kanske att det här löser sig.
Kanske finns styrkan där fastän jag inte ser det.
Kanske står jag inte ensam längre.

Runt hörnet

Även tomma nätter följs av en dag.

Livet lurar dig.Förr eller senare lägger det obemärk ut ett krokben som du inte har en möjlighet att hinna upptäcka.
Och du snubblar. Givetvis.
Livet är som en skenhelig religiös pastor. Det lägger upp en klädsam fasad. Men till slut klarar det inte av att hålla skenet uppe utan åker dit. Bevisen för att det hatar och utnyttjar dig uppdagas.
Livet ger dig ingen ärlig chans. Du vet precis hur du vill lägga upp framtiden men det ger dig ingen möjlighet att presentera din plan. Du blir nedtystad och förödmjukad
Livet lurar alltid bakom hörnet, beredd att krossa dina drömmar. Förr eller senare krossas du och blir till små skärvor.

Jag har hellre tomma nätter än ensamma dagar.


Saker jag vill

Få en klipptid så jag kan njuta av hennes vana fingrar i mitt hår när jag ligger under de varma strålarna i tvättfatet.
Att denna veckan skall vara över så jag kan dra ner på tempot och gå in i nära-semestern-mode.
Gå in till dig igen och krypa ner under täcket och känna dig nära.
Lägga mig ner på golvet med Elin i öronen och bara fundera.
Att mjölken inte skulle varit slut i morse så jag hade sluppit dricka svart kaffe.
Ta med mig tältet och åka långt bort, där det är alldeles tyst förutom små söta fåglar som sjunger, och bara vara.
Få tillit till framtiden.

Jag vill bara vara jag.


Vacker morgon

Jag öppnar fundersamt ögonen. Var är jag?
Söker med handen bakom ryggen för att känna efter så att du är där.
Sen minns jag den puckade gårdagen och i vilken stad jag befinner mig i.
Lyssnar ett tag till lyckliga fåglar utanför den öppna balkongdörren.
Jag smyger upp ur sängen för att inte väcka människorna runt omkring.
Panodilen gör mig sällskap när jag med benen uppdragna under mig sitter i solen på balkonggolvet och betraktar världen.
En underbart vacker morgon. Jsg sitter ensam och glömmer bort allt som finns bakom glasdörrarna jag vilar ryggen mot.
Solen värmer ansiktet och jag försöker känna tryggheten.
Efter en timme eller två börjar människor vakna i lägenheterna runt omkring. Jag befinner mig över alla andra och jag ser hur de läser tidningar, äter frukost och matar en liten bebis.




Vi är på väg någonstans. Det spelar ingen roll vart. Klart vi fixar det.


Tio braiga tankar för att överleva dagen

Det är alldeles strax semester.
Min älskade bror kommer om en vecka.
Jag har en kvarts kg marknadsgodis. (eller hade iaf...)
Inget paraply behövs idag.
Jag har prickiga lakan.
Jag har världens sötste vänner,
Om jag vill får jag köpa glass med laktritsströssel idag.
Jag är redan sen till jobbet så det finns ingen anledning att stressa.
Jag har en fin keps som jag fått av underbara du.
Jag känner i magen att jag alltid klarar mig.

Sömnlös i min bubbla

På rygg med händerna under huvudet. Vickar på tårna. 23:21
På mage med händerna under kudden. 23:52
På höger sida. Kliar mig på magen med vänsterhanden. 00:16
På vänster sida. Kastar av mig duntäcket i en outhärdlig värme. Kikar över axeln på röda siffror,00:57
01:37 är jag tillbaks på rygg och har sparkat ner täcket till fötterna.
Panik! Jag vill sova.
05:19. En minut tills helvetsjäklaklockan ringer.
05:56 Panik! Jag orkar inte jobba idag.

No connection.
Tillfälligt avbrott.
Kontrollera comportsinställningarna.
You´re out of gas.
Uttagsbelopp för stort.
Ingen pekdon anslutet till datorn.
You´re out of your fucking mind.

Känner mig trött, besviken och all alone.

Nämen, ha en bra dag då!
Over and gone.

Sunkig loppis


Tuff brud på väg mot föräldrarhemmet och vidare ut till stor loppis på obygden bland kor och gärdsgårdar.

Underbara far fixade vår semesterfilm till dvd. Lycklig och tacksam dotter tackade och neg.

Efter många felkörningar nådde vi vår slutdestination. Loppis i Kornhult.
Jag och mor parkerat fint och spatserade in bland en miljon lustiga obygdsbor.
Hur kan så många orginal samlas på en idrottsplats mitt i ingenstans? Inte en vägskylt som pekar rätt ens.
En soffa var allt vi fann. Jag ville så hemskans gärna ha den men den rymdes inte i lilla lilla mammamobilen.
T lovade att spara den om den inte blev såld. Ta hem den till sin lya så får jag picka den där. Otroligt schyrre.


Så här såg det ut när vi ville åka hem. Bil bakom, bil framför, bil till vänster, bil till höger.
Hur komma ut tänker mamman?


Lördagens party med mina amigos blev mission completed. Thai, singstar, rom och cola och tequila rose.
Väl ute på stadens gator kom bakslaget. Barerna var tråkiga, tråkiga människor och tråkig musik. Trots oss badass crazy girlies så hände det inte mkt spännande.
Hemskjutsad vid tolv av snäll flicka städade jag undan, diskade alla glas och kröp ner under täcket. Det var kallt och ensamt. Var var du?

Nu väntar sista kvällen på egen hand.
Raggmunk, jordgubbar och glass, choklad och en bra film.

Jag går på nerkasade sockor, i ett par mjukisar och med håret på ända.
Jag trivs inte när inte du är här.
Lägenheten är inte trivsam när jag är här ensam.
Vill ha dig här.

Jag älskar picknick



Leonard Cohen från en gräsplätt.

Jyggen tog oss återigen över åsen mot Helsingborg. Han tycker att det är förskräckligt jobbigt och vill helst ligga i yttersta filen som är till för stora tunga lastbilar.
Med picknickkorg fylld av smaskiga baguetter, muffins och kaffetermos bredde vi ut den underbara rutiga endast-för-picknick-filten.
Sedan låg vi och mös till toner av Suzanne, Hallelujah och So long, Marianne.
Ibland undrar jag om livet kan vara härligare.


Om jag finge stanna på en plats resten av mitt liv skulle det vara med dig på rutiga filten i parken.

Parken var full av gamla hippies och picknickande glada somriga människor.
Rödvin och kex med ost hade om möjligt varit ännu mer picknick.


Magiskt vacker klarblå himmel, gröna trollskogsträd och jag och du.

Ibland är livet helt sagolikt underbart.

Idag är livet inte lika underbart med tvätt i maskinen, bortsprungen karl och ekande tom lägenhet.
Hoppas jag håller mig vid liv med korv med bröd (åååååå va gott), rolig film med otroligt sexig Kutcher, godis och någon kall öl.
Sova ensam i stor dubbelsäng är inte längre lika lockande. Jag vill kramas.
Men med ett hopp om världens galnaste morgondag i min underbara väns sällskap skall jag ta tillvara min alldeles egna kväll.
Imorgon gör vi hela staden till vår och är galnare än på länge.

04:06

Man kan inte heller kliva ur sängen klockan 04:06, utan man får vackert ligga kvar och lyssna till snarkningar och vridande tills hon blir iaf 05:00.
Så det gjorde jag.
Vad håller min kropp på med?
Jag är lite orolig för den.

Torsdag idag måste väl, trots att hela världen är vänd uppochner, betyda fredag imorgon?
Jag har aldrig behövt fredag så mkt som jag gör just nu.
Jag vill ta min kamera och ge mig ut på en lång promenad.
Går jag ensam känner jag mig inte ensam. Snarare känner jag mig tacksam över att jag är jag och att jag trivs med att det bara är jag.

Idag ska jag inte tänka.

Have a good one.
Over and out.

04:20

vaknade jag och var beyond vaken.
Jag kan inte gå upp nu... Vad skulle jag göra i två timmar innan jag kunde gå till jobb?
Slumrade en stund till
05:10 vaknar jag igen. Små små tiny myror kryper längs femur och ner förbi knäskålen.
Jag måste gå upp nu.
Så min morgon har bestått av en lång stunds läsning av mystisk och svårläst bok. Jag skall alldeles strax sätta in ögonen och väcka sömntutan. Sen är det lång skön promenad till jobb.

Helgen är helt min egen.
Middag med Beez, gå på stooooor loppis, giggla med mina flickor över en del öl, dansa discodans (damn vad det var längesen), sova länge i stor dubbelsäng, krama syskonbarn och se semesterfilm med mor och far.
Jag skall ta en kamera helg. Suck på mig att jag inte köpt min kamera ännu men den lilla tråkiga gamla får gå.
Nästa projekt är min kamera.

Well well. Får jag äntligen gå till jobb nu?

Over and out.

RSS 2.0