Jag borde..
Vad gör jag?
Sitter med kaffekoppen i handen på soffan, ideligen blängandes på klockan, och täker Jag vill inte!
And when your fears subside
And shadows still remain
I know that you can love me
When there's no one left to blame
So never mind the darkness
We still can find a way
Nothin' lasts forever
Even cold November rain
Räcker inte till
Precis som ett sandkorn inuti en mussla.
Det irriterar och kliar så det bildas ett tjockare och tjockar lager runt.
Till sist blir detta irriterande sandkorn en vacker gnistrande pärla.
Undrar om det någonsin kommer bli en pärla av mitt kliande sandkorn.
Känslan av att inte räcka till.
Det måste vara den mest kliande av känslor.
Den mest sårande av känslor.
Säg att jag är bra nog.
Stupid Sunday Song
October weather, and the light outside
is a boring matter of time
But if you would come around I'd shine
I'd be at ease and you'd cross my mind
and kiss this lonely mouth
But you'll stay out, yeah you'll stay out
Sunday night and you'll stay out"
Perfekt sång för denna söndag.
På mage i soffan med kaffet i min änglamugg. Höjer blicken ett par centimeter och ser det strålande vackra majvädret som ruskar ytterst lite i kastanjeträdens blommor utanför.
Synd om stackars liten Beez som bestämt att i dag banne mig ska jag städa denna skitiga samling av pryttel och bråte som kallas vårt hem.
Sedan skall jag göra mitt lilla arrangemang till mor min, eftersom dagen idag är tillägnad allas snälla mammor.
Fina stenar och ljus skall bli en vacker tanke till mamman som jag trots mitt arga sätt älskar så mycket.
Jag vill också bli mor minsann och ha en dotter som skänker mig en vacker tanke emellanåt.
Min prickiga klänning är funnen.
En viss Rut i Göteborg hade hittat den. Vänligt nog hade hon satt en lapp på den som löd "I väntan på Beez" .
Observera längst ned till vänster. Min vänstra stortå.
Ger er även en sommarbild.
Ha en underbar dag.
Borta
"Va, det har ingen berättat för mig"
"Va, när sa du det"
"Va, när skulle jag göra det"
"Va, hur skulle jag kunna veta det"
Ibland är det tufft att vara jag.
Men inuti min bubbla är det just nu en stilla ocean.
Inga vågor. Inga fula fiskar.
Jag älskar och hoppet lever att jag faktiskt grejar det.
Ledig helg innebär roadtrip. Vart bär det hän?
Rundsmörjning
"Hejsan. Jag skall besiktigas om två veckor. Skulle Ni kunna serva mig innan dess? Det var ett tag sen någon gick igenom mig och såg över alla mina funktioner så jag är lite orolig att jag inte går igenom."
Mekanikern kollar att det inte slirar någonstans. Att alla skruvar och bultar är på plats. Att jag hinner bromsa när jag ska. Att allt rullar friktionsfritt. Att alla knutpunker ser ok ut. Att jag inte läcker ut för mkt skit. Att alla ljus är hemma. Att jag väger ok. Och sen slutar han med att ge mig en rejäl rundsmörjning.
Sen tar du med mig till den sura besiktningsgubben.
Även han år igenom alla mina funktioner och ser så att inte mekanikern har fuskat med något.
Jag går igenom utan problem, med en stjärna i kanten.
Sen är jag fri att åter rulla längs gator och torg.
Fan vilken tur. Inget körförbud den här gången heller.
Jag lurade dem igen.
Hands up
"Lägg dig på mage"
Jag går först ner på knä, för att slutligen lägga mig på mage med kinden tryckt mot gruset.
Du sätter en fot på min rygg.
Jag ger upp.
Min ork är slut.
Energinivån är som hos en sengångare.
En lång promenad med mig är vad jag behöver.
Hur skall jag orka en hel arbetsdag?
Överträdelse beivras
Privat mark
Tillstånd kräves
Obehöriga äga ej tillträde
Platsen reserverad
Parkering förbjuden
Överträdelse beivras
Tänk om dessa skyltar kunde fästas utanpå min bubbla.
Med tunna tunna nålar givetvis, så det inte blir märken.
Ibland vill jag stänga ute hela världen.
Jag är så arg. Nej, inte arg förresten. Mer frustrerad.
Mina fingrar kan inte sluta trumma.
Mina ben kan inte sluta med sitt nervösa tappande.
"Vad är det med dig?"
Den värsta frågan att ställa.
Ingenting!
För det är ingenting.
Frustrationen finns på grund av att jag finns.
Jag vill ha sirener också.
Blinkande flashande sirener som via en megafon skriker:
Förbannad Beez. Keep away.
Bus
På mage i soffan med blicken fäst på det blöta blöta droppande regnet utanför.
Frukosten är intagen.
Träning analkas.
Perfekt glidarväder.
Jag ser allting genom såpbubblor.
Såna där härligt stora såpbubblor som skimrar i oljelika färger.
Alla människor ser så mycket roligare ut hel plötsligt.
Den sura tanten i kassan på Hemköp får mig att brista ut i ett hejdlöst fnitter när bubblan poffar på hennes pudrade nästipp.
Igår, idag, imorgon.
Jag är en glad liten flicka som aldrig tänker bli stor.
