Idag är första dagen på resten av mitt liv

Stal repliken av dig min sötnos.

För idag är det faktiskt första dagen på resten av mitt liv.

Nu får det fan ta mig vara nog.
Nog med mig och det jag håller på med.
Nog med det liv jag givit mig själv hittills.
Jag är värd mer än det jag tillåtit mig själv att få.
Sitter nyduschad i min soffa dagen efter och ser ut mot en mulen himmel.
Solen går snart ner fastän jag inte ens lagt märke till att den stigit upp.
Människan jag älskar mest av allt ligger i min säng och sover som en död, därför att jag inte tillät honom sova inatt.
Inatt, imorse kanske, var jag samma eko av den människa jag varit den sista tiden.
En irrande, rastlös, krävande, självisk parodi på mig själv.
Människan jag sett som en svag spegelbild är inte jag.
Du vet inte det.
Beez som du vet är en flicka borttappad och sned.
En flicka som dränker sina bekymmet bakom en vägg, byggd till försvar mot mina frågor.
Beez som jag är, är en flicka som faktiskt kan stå, utan skavsår, i sina egna skor.
En flicka som jag älskar att vara. Utan väggar och utan fasad.
Hur längesen var det?
Jag älskar dig mer än du någonsin kommer förstå.
Jag berättar sagor utan det lyckliga slutet alla drömmer om.
Jag har idag, just nu, under ett duntäcke, lite lagom mellan fylla och bakfylla, blivit medveten om att den jag måste lära mig älska är mig.
Mina händer som jag avskyr.
Mina ögon, fulla av lögner.
Mina ben som inte bär mig härifrån.
Mina armar som aldrig någonsin vill omfamna mig.
Min mun som ger dig de lögner och tomma ord jag inte vill ge dig.
Idag är första dagen då jag ska leva mitt liv.
Jag skall röra vid mig. Vid mitt inre som ingen någonsin ens varit i närheten av.
Idag släpper jag min svarta klump.
Idag börjar min saga. Med mitt slut.
Jag inväntar dagen då det oudvikliga slaget krossar dig och mig.
Din vekhet och mitt ständiga kippande efter luft.
Önskar så innerligt och förgäves att det vore vårt liv som kunde leva.

Jag älskar dig men inte för en sekund har jag älskat mig.

Idag skall jag säga förlåt och farväl, och aldrig  mer ska denna parasit ta över min kropp.
Idag är första dagen på resten av mitt liv.


Kommentarer
Postat av: tuvan

beez.. du skriver så bra så jag får tårar i ögona...

2008-01-01 @ 16:13:54
Postat av: coorny

ja håller med tuvan. det är nästan mäktigt att läsa!!

2008-01-02 @ 10:21:58
URL: http://corneliaericsson.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0